(16 September 1826 - 22 June 1896) was a Swedish artist who emigrated to Germany. In his early years he mainly painted portraits, and historical or biblical pictures. In the 1860s he became a genre and landscape painter. He studied at the Royal Swedish Academy of Arts in Stockholm 1843-1846 and then went to Paris, where he studied under Thomas Couture from 1847 to 1853. In 1854 he settled down in Desseldorf, and remained there until his death, with the exceptions of some shorter trips. Also his son Olof Jernberg (1855 - 1935) was an artist.   Related Paintings of August Jernberg :. | View from Dusseldorf | View from Dusseldorf | The New Pipe | Still Life | A Dancing Bear |
Related Artists:
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Walter Gay
1856-1937. He was an American painter born at Hingham, Massachusetts. He married heiress Matilda E. Travers, the daughter of prominent New York City investor and co-founder of Saratoga Race Course, William R. Travers. In 1876 the couple moved to Paris, France where Walter Gay became a pupil of Leon Bonnat. They lived in an apartment on the Left Bank and in 1907 purchased Chateau Le Breau on a three-hundred-acre walled park near the Forest of Fontainebleau. Walter Gay received an honorable mention in the Paris Salon of 1885; a gold medal in 1888, and similar awards at Vienna (1894), Antwerp (1895), Berlin (1896) and Munich (1897). He became an Officer of the Legion of Honor and a member of the Society of Secession, Munich.
Marx Reichlich
1460-1520 German Marx Reichlich Gallery Austrian painter. His name, which first appeared in records of Salzburg citizens in 1494, has been linked (Semper) to an artist who signed some of his paintings with the initials M R. The earliest of the initialled panels, the Adoration of the Magi with the Donor Heinrich Mentlberger (1489; Innsbruck, ex-Wilten Abbey Church; Innsbruck, Tirol. Landesmus.), suggests that Reichlich had trained with the Tyrolean artists Friedrich Pacher and Michael Pacher. The latter lived in Salzburg from 1495 to 1498, and the stylistic association with him visible in the Perckhamer Altarpiece (c. 1495-8; Austria, priv. col., see Oberhammer, nos 1-12) may account for Reichlich's having become a citizen in Salzburg. The connections with both Pachers and the fact that Reichlich received several commissions in Neustift (Novacella, nr Bressanone) suggest that his origins were in that region. According to a receipt dated 1499, he painted a panel (untraced) for the Benediktinerstift of St Lambrecht in Styria. In 1508 Emperor Maximilian I commissioned him to restore the frescoes (in situ) in Schloss Runkelstein near Bozen (Bolzano). The latest panels signed with the initials M R make up part of a double-winged altarpiece (Heiligenblut, St Vincent) that was completed by one 'Wolffgang Maller' in 1520, perhaps because Reichlich was no longer living. Also attributed to Reichlich on stylistic, technical and circumstantial grounds are eight portraits (c. 1519-20) formerly assigned to a 'Master of the Angrer Portrait' whose name was derived from the riveting bust-length portrait of Canon Gregor Angrer of Brixen (1519; Innsbruck, Tirol. Landesmus.).